Efter mycket om och men skulle Magic och jag ha debuterat i klass 2 nyligen men det blev inte så, den här gången pga löp. I våras fick vi i alla fall till lite tävlingsträning tillsammans med några vänner. Magic låg inte alls i träning då så egentligen borde jag inte gjort en tävlingsträning men jag la in några belöningar under vägen och gjorde nästan inget fritt följ.

När orken tryter för Magic så är det fria följet och fjärrdirigeringen som tar mest stryk i engagemang. Den här gången var jag väldigt nöjd med hennes engagemang och fr.a ville jag se om hon kunde komma ihåg det här med armbågarna ner vid läggandena och att hålla blicken framåt där också. Det satt fint. En kompis till mig kallar detta för “Labbesjukan” – en otrolig förmåga hos många labbar att kunna ligga med armbågarna i höjden, hur länge som helst känns det som. Oj vad vi har slitit med detta. Hon har fortfarande inte jättesnabba lägganden men det tar sig och med blicken framåt så hjälper det upp tekniken.

Något jag får ta med mig från träningen är att jag inte ska slänga ner apporten på marken i detta läge. Hon är van att göra repetitioner med ingångar med apporten och där låste hon sig lite och undrade var den tagit vägen. En bra lärdom. Tävlingsträning kan precis som en tävling ge lite bra information på vägen.

Nu satsar jag på att få upp Magic i vikt och förhoppningsvis lite ork också så kanske vi får till en tävling framöver. Längtar efter att vara på banan igen.