Ibland hinner man inte förbereda sig så mycket som man vill när man får hem en ny liten familjemedlem, det känns säkert så för dom flesta. Jag städade och röjde in i det sista men var ändå inte klar med allt jag tänkt innan Dusty kom hem hit. Upptäckte tex att min ihopfällbara stålbur jag brukar använda till valpar har försvunnit i senaste flytten. Att använda en tygbur till en bc-valp känns ju inte ultimat så stålbur ska införskaffas el ev lånas av en snäll kompis som erbjudit sig att låna ut sin. Labbevalparna har varit väldigt snälla med att inte bita sönder saker och ting men en bc-valp kan jag inte tro att det inte kommer hända med så…!

Så nu har jag kompostgaller lite överallt och flyttar runt dom allt eftersom jag ser var Dusty lägger sitt fokus på för tillfället, typ ikväll hittade han vägen till att komma in bakom soffan, hmm, inte bra, har ingen aning om vad som ligger där bakom 😉 så jag provade att ropa hans namn som jag börjat träna på och tack och lov dök han upp direkt. Nu är den vägen spärrad i alla fall. Vad gjorde man utan kompostgaller liksom 😉 .

Med varje valp man får hem så tänker säkert dom flesta att med den här nya lilla ska jag inte göra de misstag jag gjort med de tidigare – och dom tankarna slår givetvis mig också – men jag vet ju att jag kommer göra misstag, jag kommer komma på att vissa handlingar var väldigt dumma, vissa erfarenheter Dusty kommer få, kommer inte vara de ultimata och vissa saker kommer vi råka ut för som inte alls går att förutse. Den första tiden känns så oerhört viktig ändå att det blir så många rätt som möjligt att bocka av på min inre lista.

En liten skräck jag har är att det ska börja åska jättemycket. En bc blir lätt ljudkänslig och även om hans föräldrar klarar skott och åska bra så vet man aldrig, så här är det antingen att hoppas på att ha tur eller att försöka förebygga så gott det går. Jag väljer det senare men hoppas också på turen att vi  ska slippa åska på nära håll.

Igår mullrade det till och från under dagen och jag hade radion på på hög volym. Att ta bilen och köra runt om det hade börjat åska rejält hade inte fungerat så bra då vi inte kommit så långt med den träningen när jag kör själv. Jag sitter just nu med ett åskljudklipp på youtube på på högsta volym när jag skriver. Dusty sover lugnt vidare och tv:n är på också och dämpar knallarna.

Hur man ska skapa trygghet med varje valp är ju olika och jag försöker anpassa mig efter just den här lilla individen. Men visst har jag vissa planer från början men får försöka se hur han utvecklas framåt.  Tex så behöver han närhet ibland när han ska vila men oftast så är han helt ok med att bara sova i samma rum. Igår kväll hade han varit lite lös i magen och då har han också velat ligga nära mig och säkert är det för att han är extra trött och kanske har lite ont i magen. Men han är emellanåt väldigt kelig och han vill gärna pussas en stund, innan han sätter igång att bitas och röja igen ;-).

Inte ser han ut att kunna bitas den här lilla sötnosen. Ont förtal troligtvis!

Det vi ägnat oss åt i några dagar nu är korta, korta små grejer som att leka i baksätet på bilen, äta i tygburen i bilen (den fick först stå inomhus så han blev van vid den) som just nu står i framsätet för att han ska ha kontakt med mig när jag kör. Det är en av dom saker jag tycker är mest stressande med att ha valp –  om det inte funkar att åka i bil i början eller att lämna valpen en stund när man går ut med dom andra hundarna el ska in i affären edyl. Jag har den här gången valt att lägga upp bilträningen som jag hoppas pedagogiskt för Dusty. Nu vill han kasta sig in i tygburen i bilen för att få sin mat och han har åkt några hundra meter i den i vaket tillstånd på mycket guppig väg och fått lite torrkulor då och då och sen fått ut och ha roligt utanför. Det gick jättebra, han gillade inte alls att jag stängde igen buren för det hade jag inte tränat ordentligt men det hjälpte med att bara sticka till honom en och annan matkula. Efter “skogspromenaden” sov han gott i den när jag körde runt en extra sväng. Idag har vi tagit två korta åkturer och han har inga problem med att jag stänger igen buren och har inte bråttom ut.

Jag har haft en bc som blev åksjuk och väldigt rädd och det tog ett år att träna bort så det är en sak som känns viktigt för mig – att få till bra träning som skapar trygghet. Jag har nu också introducerat att sitta med Magic lite i hennes bur och käka kulor, Magic och Abby får mycket extraportioner i denna träning så det uppskattas. Sen har han också somnat i Magics bur själv medan jag satt utanför den och lät dom andra hundarna göra sök och efter en stund när jag matat honom lite så somnade han gott. Han sov sig idag igenom en halvtimmes träning med dom andra och det uppskattades verkligen av både mig och tjejerna ;-).

Om någon hör mig i skogen så undrar dom nog vad jag håller på med. Passar på att ha radion på rejält högt, dels för att inte han ska höra när dom andra hundarna jobbar (han börjar visa ett visst intresse för det redan) och för att han inte ska vara så känslig för ljuden runt omkring om det tex börjar mullra och dels för att han är van vid det inomhus. Igår när jag testade att sätta på radion högt och dörrarna öppna med högtalarna från dörrarna som lät lite extra så reagerade han först litegrann. Idag inte alls.

Han har också reagerat lite på dammsugaren. Den tyckte han var väldigt märklig så nu går den lite då och då med olika ljudnivå på och det är inga problem. Idag sov han sig igenom lite lätt dammsugande på avstånd. Och dammsugaren får stå framme hela tiden så han hoppar och far över den utan problem just nu.

Magic uppskattar väl inte så där värst att vara barnvakt och att han snor hennes grejer är direkt upprörande och hon blir väldigt förnärmad. Pingvinan är en favorit som hon inte gärna släpper ifrån sig.

Vad gäller ensamhetsträningen så lämnar jag inte honom själv alls ännu men jag sätter honom bakom galler lite här och där och är i närheten och släpper ut honom innan han på något sätt hetsar upp sig. Det funkar jättebra. Han vaknar ibland och har ett galler mellan mig och sig, ibland har han Magic nära och mig lite längre bort, ibland inget galler så då går han och letar rätt på mig annars sätter han sig vid gallret och tittar efter mig. Jag är inte långt borta. Det känns som att den investering för trygghet man ger från första början har jättestor betydelse för en del hundar. Med Magic hade jag för bråttom med vissa saker för att det inte funkade att jobba och ha henne med hela tiden. Nu unnar jag mig att ha första veckan helt ledig och sen mest kortare privatträningar under sommaren och några kurser lite senare i sommar.

Jag sa ju att vad gjorde man utan kompostgaller! Ja, det gäller ju faktiskt att det funkar med dom också sa att han inte hoppar över dom eller kör undan dom så där kommer jag försöka vara noga. Får se om jag lyckas. Vet ju att det inte är så ovanligt att dom bara skuttar över eller klänger sig över men min ambition är i alla fall att lyckas med denna träning 🙂

Han sover bra men ganska lätt och har hög uppsnappningsförmåga när det är något på gång men han har vant sig vid en massa gallerljud och det betyder inte att han ska rusa upp när dom dras undan och det tycker jag han är duktig på.

På tal om bra uppfattningsförmåga – igår hade han just somnat i köket (trodde jag) och jag tappar en hushållspappersrulle i golvet – maken till hastighet han fick upp när han kastade sig över den – nästan Magicstuk på den 😉  – det var inte nådigt! Månne det bliva en snabb liten räka tro?