Jag får ibland frågan vad jag tänker på och tränar på när jag får hem en liten valp. Tänkte jag skulle försöka samla tankarna lite om detta ämne.

Det kan ju se väldigt olika ut på sociala medier hur man tränar valpen och vad man tycker är viktigt att dom lär sig tidigt. Men det är ju bara EN bild vi oftast får. Kanske ser en valp jätteträningsvillig ut och härlig i sin energi och med högt driv i vad det nu är som tränas. Men hur är valpen i vardagen egentligen? Är den rädd för andra hundar eller människor? är den miljökänslig? Har den svårt för att varva ner? Lägger den på sig stress för framtiden genom att tränas väldigt mycket i riktigt tidig ålder? Har den svårt för att lämnas? Biter den sönder en massa och vad står det i så fall för? Nyfikenhet, svårt koppla av, stress?

Vad vi kan vara säkra på är i alla fall att vi bara får en liten bild av någons träning när vi ser lite filmklipp här och där och det är lätt att bli fascinerad, imponerad, eller kanske helt avskräckt beroende på hur man tänker när det gäller våra små och deras första månader med oss. (eftersom jag är oduglig på filmredigering så kommer filmerna nedan inte vara klippta – En varning för det!)

Oavsett vad vi gör eller inte gör, om vi tror vi tränar eller om vi tror att vi inte tränar! – så lär sig den lilla valpen saker hela tiden, om oss, om omgivningen, vad som lönar sig och inte lönar sig.

Dusty har besökt Kinnaredshallen för första gången. Några minuter där inne bara, lite mingel och sen sov han gott  medan vi fikade på parkeringen.

Jag funderar mycket på vad som är bra eller inte bra för en liten valp när den nyligen kommit hem till mig. Det tar lite tid att lära känna varandra och första tiden tar jag det lugnt och låter den mest lära känna sin omgivning. Det jag allra mest vill ha  (förutom en frisk liten hund!) är en valp som fungerar i vardagen!  Jag vill att den ska lära sig att vissa saker lönar sig inte och andra ger rejäl belöningsutdelning.

Är den lite självständig så jobbar jag en hel del från början på att binda upp den lite mer till mig. Inkallningar och följsamhet prioriteras.

Lekutveckling med mig börjar jag med tidigt. Att valpen sätter högt värde i att jag är engagerad tycker jag om att se och vi har roligt ihop i leken. .Med varje liten individ så tycker jag man kan hitta nya sätt att leka. Det jag gillar försöker jag få mer av.

Är det en lite allvarligare typ av valp eller lite försiktig, så låter jag den vara mera “fräck” och busig och hoppig och noggrannhet och omvända lockanden och självkontrollsträning blir inte prio ett i början kanske.

Dusty på sitt första läger. Foto:Daniel Eidenskog

Varje liten individ är olika och det är ingen större idé att titta tillbaka på hur det blivit med tidigare hundar om man inte samtidigt kan vara vaken för att se vad man har fått hem den här gången tänker jag. Jag brukar ha vissa saker jag tidigt vill lära valpen. Att följa med i olika miljöer förstås, att träffa snälla vuxna hundar och ibland få umgås med en och annan, att träffa snälla människor. Att vara i hundsammanhang utan att behöva få hälsa på dom andra hundarna varje gång. Där har jag haft jättestor nytta av att jag jobbar som hundinstruktör. Jag kan ofta ha med mig valpen på teorin tex.

https://www.youtube.com/watch?v=9vNV7yn5j_w

Varning för icke-flashig video ovan.

Något som varit väldigt viktigt för mig är att valpen ska klara av att jag också ägnar mig åt de andra hundarna/hunden utan att hetsa upp sig och bli galen. Jag har haft flera hundar tidigare som jag kunnat träna mig på när det gäller att få den lugn när andra jobbar. Som ett exempel kan jag nämna att Magic skrek som en stucken gris första gången hon såg Abby få göra en helt vanlig vittringsapportering. Ja, hur kul kan det vara liksom!!?  Gissa om jag la mycket tid för att få rätt sinnesstämning i det momentet med henne senare när hon blev äldre! Det blev bra men det tog en hel del grubbel och förberedande övningar för att få till det.

När Magic var liten så var det bäddträningen som räddade mig från att bli galen på henne och vår situation. Hon hade jättesvårt att se något roligt som andra hundar fick göra utan att gå upp i varv. Givetvis ville jag inte utsätta henne för för svåra saker men ibland var det inte aktuellt att ha henne i bilen utan jag måste ha med henne. Jag hade försökt med burträning, hade en nanny till henne på några kurser osv men det gick inte jättemycket framåt. Hon ville vara med mig där det hände roliga saker. Hon var inte rädd för att vara ensam men hon såg ett högt värde i att få vara med.

På några dagar förändrades hennes inställning helt genom att jag började träna självkontroll varvat med riktigt bra belöningar och Bäddträningen gjorde underverk. Jag hade tränat självkontroll innan då hon var så superimpulsiv som hund i övrigt men jag hade inte kört bäddträning ordentligt. Nu fick hon en uppgift som hon förstod värdet av.

 

Här är Magic unghund och ligger och tittar på en pågående valpkurs. Halsbandet är från Morrhåret Hundsport AB och lånat från Abby.

Några små träningspass och därefter kunde hon vara med på alla kurser och t.o.m sova i bädden mitt bland lekande små valpar. Det var en jättevinst för mig för det hade varit så stressande att burträningen, som  funkat på mina tidigare valpar, inte funkade alls på Magic. Hon blev introducerad för snabbt till den träningen och jag byggde inte upp den pedagogiskt för henne. Och alla valpar är ju som sagt olika. Så lärorikt för mig!  Idag lär jag ofta ut bäddträningen på mina kurser och dom som tränar bra har ofta både valpar och unghundar som kan ligga tillsammans riktigt nära varandra och koppla av efter några kurstillfällen. Det är häftigt när det funkar.

https://www.youtube.com/watch?v=AZHz7RhEDuU

Dusty har fått träna bäddträning som pytteliten och det har varit suveränt att kunna ha honom i bädd medan mina andra hundar fått göra olika små övningar. Dusty är en ganska lättfrustrerad liten kille och han kunde hetsa upp sig i början bara jag pratade lite med någon annan hund – men att ha en uppgift – att vara kvar i bädden hjälpte oss enormt.

Jag försöker att lägga upp träningen så att det blir så lite frustration för valpen som möjligt. Jag var för många år sen lite nonchalant (okunskap) och lät min lilla bc Timjan vara med på alldeles för svåra saker som liten. Hon byggde på sig stress, och efter att ha varit en tyst hund som valp och upp till unghundstiden så blev hon sen en ljudlig hund där problemen blev jättestora i träningen. Jag kan inte med några få ord berätta hur mycket den hunden lärde mig men det är nog min absolut största läromästare när det gäller att lära sig vad man inte ska göra i sin träning! TACK för det älskade lilla Timjan, hon har en stor plats i mitt hjärta. Och efter att min frustration och mina tävlingsdrömmar lagts på hyllan så hittade vi ett jättefint samarbete igen.

Foto: Elin Lilja

 

http://Videolänk https://youtu.be/eDgwok1IaXM

På filmen är Dusty unghund och jag använder bädden som en hållplats mellan övningarna.

På promenaderna vill jag inte att mina hundar röjer som idioter med varandra och där har det hjälpt att ingen av labbarna var intresserade av Dusty just då.  Han blev väldigt fort följsam och tendenser att “valla” dom andra hundarna försöker jag få bort tidigt om det går. I Dustys fall så la jag träning på att förstärka “Nu räcker det” som jag ändå hade tänkt ha i vallningen.( Någon vallning har det inte blivit då jag kom av mig helt när Dusty haft så mycket fysiska problem sina första år). Tanken är att han ska bryta det han håller på med och vända sig till mig och får då belöning. Det funkade riktigt bra då han var väldigt belöningsglad redan som liten. Men då och då får jag fortfarande påminna honom. Är man en bc så är man liksom!

I filmen nedan tränar vi lite lättsam hantering som ju ibland kan vara det viktigaste att träna på om man har otur att få en valp som behöver gå till veterinären tidigt.

https://www.youtube.com/watch?v=wIHjUWSFxec&feature=youtu.be

Jag vill också lära min valp att lära sig ganska många olika saker som jag har nytta av i framtiden, ett belöningssystem och olika ord för belöningarna tränar jag in tidigt. Att hitta sätt som skapar så lite frustration som möjligt i inlärningen och att hitta rätt sinnesstämning för det man ska lära valpen känns viktigt för mig. Rätt känsla i dom ord min hund ska lära sig försöker jag tänka på. Dusty blir oerhört upprörd om jag gör “fel” så i vardagen har jag lärt mig hur jag ska minska hans eventuella frustration snabbt och få honom att bara “sudda” minnet av det han tyckte var svårt.

Eftesom Dusty var sommarvalp och jag är skitskraj för åska och verkligen inte vill ha en valp som är det, så tränade jag tidigt att vi lekte olika PANG-lekar, Jag var väldigt högljudd och slog och pangade i golvet medan vi lekte och han tyckte det var helt fantastiskt roligt. Första åskvädret lekte vi oss igenom och han märkte det inte ens. Det hjälper MIG också att ha en uppgift när det åskar.

Att härda sin hund ( om den är en lite mjukare typ av hund) är bra på många sätt. Med Dusty kan jag retas, säga att saker och ting blivit tokiga, visa vad som blivit fel, ta i honom på ett lite hårdare lekfullt sätt osv utan att han lägger på sig en massa stress som jag inte vill ha. Men det är en utmaning ibland, han hatar om han inte förstår mig så jag måste vara jättetydlig.

Hittade här en film med lite gott och blandat från hur ett träningspass med Dusty kunde se ut när han var liten: Lite kroppskontroll, Panglekar blandat med högljudd galen matte och gå ner i varv emellan. Samtidigt försöker jag lära in lite ord här och där.

https://www.youtube.com/watch?v=36tUeXNLXZ4&t=13s

 

Vad gäller det som sen ska bli lite lydnadsdelar så tittar jag mycket på hur min hund gör och vad jag kan fånga upp och belöna. Och så tränar jag på att kunna växla från godis till lek och tvärtom. Att ta i från början oavsett vad det är hunden ska göra och kunna växla snabbt och lyssna på rätt ord är viktigt för mig, dels för att jag tycker det är så himla kul och för att jag har nytta av det till senare lydnadsträning. (något som också finns med i filmen ovan)

Jag vågar inte lita på att mina hundar kommer ta i på fartmoment i framtiden om dom inte lär sig ta i från början. Jag brukar tex undvika att kasta en apport innan andra delar i momentet finns där. Men tränar gärna på att ta en godis snabbt eller ta i från start mot ett mål som en boll, godisskål edyl.

Jag försöker att undvika snabba stopp och vändningar fr.a under tiden valpen utvecklar sitt skelett och sina tillväxtzoner. Däremot vill jag gärna att valpen får hänga med i skogen och lär sig få balans och lite kontroll på kroppen och bygga muskler och stärka sitt skelett.

Det är egentligen i skogen och i andra miljöer jag tränar min valp mest. Där kan jag bygga upp vårt samarbete och lära mig vad som är lätt för den och vad som kanske är lite svårare. Min ambition är alltid att försöka lära valpen att oavsett var vi är så ska våra belöningar vara värdefulla. Det underlättar för framtiden tänker jag så min hund inte väljer bort en belöning helt plötsligt för att något annat är mer intressant.

Ja så vad som är bra träning för en valp är det nog väldigt många olika uppfattningar om. Jag har här försökt att beskriva lite av det jag haft nytta av att tänka på med mina hundar när dom var små. Att försöka njuta av valptiden och ha väldigt kul med sin valp tänker jag att det är nog ändå det viktigaste av allt.

Om du är nyfiken på min träning och har en ung hund så finns det en plats kvar på helgkursen inomhus i Bankeryd den 7-8 mars. Läs mer här: https://www.ditteshundkurser.se/2019/10/sikta-hogt-helgkurs-for-valp-unghund-7-8-mars-20/